Sveriges bästa ekonomijournalist Gabriel Mellqvist firas, men obligationsmarknaden vägrar vara med på festen. Amerikanska och japanska långräntor stiger, statsfinanserna ser allt risigare ut och frågan är om det går att vinna ett ”bond war” utan att faktiskt fixa underskotten. Samtidigt bubblar svensk ekonomi: Thulefamiljen vaknar, Rottneros rusar och staden Lund börjar plötsligt producera lönsamma hälsovårdsbolag. Vi surrar också om ”fighting optimism” efter Henriks möte med Nobelpristagaren Philippe Aghion, Europas märkliga oförmåga att skapa megabolag, löjligt små insynsköp i Latour, dyra glasskulor och varför en aktiefondförvaltare egentligen tycker att indexfonder är bäst. Dessutom doodlehögern och marsvin. Räntan styr våra äventyr.
Porschar, Ferraris och fulla uteserveringar - det bubblar i Stockholm. Men på obligationsmarknaden harklar sig Stanley Druckenmiller och undrar varför USA försöker trycka ned långräntorna i stället för att lyssna på vad marknaden säger. Vi väger därför argumenten för och emot fortsatt börsuppgång: momentum, buy the dip och fantastiska vinster mot höga värderingar, Trump, statsfinanser, räntor och en historiskt besvärlig höst. Dessutom Boliden i Brasilien, Latours syn på vd:ar som blir ordförande, hundglass utan inflation, kinesiska bilar, private equity-värderingar där alla tycker att just konkurrenterna fuskar - och en getentreprenör i Kalifornien som hedgar lönerisken på en prediction market. Börssurr, helt enkelt.
Latours vd Johan Hjertonsson gästar Börssurr efter två års tjat från Henrik. Vi pratar om varför Latour hellre äger 100 procent av Nord-Lock än börsnoterar det till en högre multipel, varför den helägda industrirörelsen blir allt viktigare och om aktieägare ska bry sig mer om utdelningstillväxt än om en försvunnen premievärdering. Hjertonsson berättar också om Latours egentliga hantverk: att hitta rätt människor, låta vd:arna driva sina bolag och samtidigt rensa ogräset från byråkrati och tjänstemannavälde. Vi får dessutom en teori värd att forska på: sambandet mellan en bra relation mellan vd och CFO och bolagets resultatutveckling. Dessutom: varför gamla vd:ar helst inte ska bli ordförande i samma bolag, varför danskar är besvärligt skickliga förhandlare, varför Latour dissar konsumenten och vad Aktiedoggen säger om Latouraktien. Spoiler: Johan håller inte riktigt med hunden. Börssurr #118 är serverat.
Glass för 110 kronor på Värmdö, hundyoga som gammal börssignal och 30-åriga amerikanska räntor på nivåer från 2007. Vi funderar på om AI-bolagens enorma obligationsbehov nu börjar konkurrera med statsskulden - och om vinnaren på AI till slut blir användaren snarare än den som säljer spadarna. Dessutom: miljardärer som faktiskt bygger något, bankernas teknikskuld, Klarna som möjlig chansning, Scandic som klimatcase, Astra Zenecas eventuella jätteaffär och varför gamla svenska oxfiléer som Atlas Copco, Investor, SEB och Handelsbanken kanske ändå hör hemma i en evighetsportfölj. Och ja: Thomas Jisander engagerar fortfarande.
OBS: På grund av ett tekniskt misstag saknades ca 20 minuter i den tidigare uppladdade versionen av detta avsnitt. Denna version är komplett. Tack för ert tålamod! Gabriel sänder från Draculas slott i Rumänien, där börsen rusat över 70 procent på ett år samtidigt som ekonomin krymper. Henrik granskar Trustor-dokumentärens bild av Thomas Jisander som Monaco-stekare och tar Nietzsche till hjälp för att tänka kring eviga portföljer – med Warren Buffett som stöd. Dessutom: Anthropic mot börsen, Lovable till 127 miljarder, läkemedel som AI-hedge, SBB:s märkliga vd-byte, Sivers extrema rusning, fondbranschens konsolidering och AI som på riktigt kapar stålrörsspill i Växjö. Vinsterna är starka, börsuppgången breddas och index står nästan still trots enorma rörelser under ytan. Börssurrs Gabriel Mellqvist och Henrik Mitelman tar aldrig sommarlov. Men snart tar de helg.
Börsen slår nya rekord och AI-traden är tillbaka med full kraft. Nu är det inte bara chipbolagen som räknas. Atlas Copco, ABB, Munters och Caterpillar har också blivit AI-bolag, åtminstone när datacenter ska byggas. Samtidigt närmar sig USA värderingsnivåerna från IT-bubblan. Ska man fortsätta äga vinnarna eller söka skydd i en likaviktad indexfond? Från 36-gradig fransk skugga diskuterar vi Industrivärdens märkliga premie, indexfondernas växande makt och om AI gör jurister överflödiga eller bara ännu mer välbetalda. Magdalena Kowalczyk ger dessutom ett tydligt privatekonomiskt råd till Henriks dotter Linn: köp väskan och spara resten. Vi hyllar också James Ahrgren på AQ Group, en ovanligt klok vd. Frankrike lånar, lever länge, anställer portvakter och betalar vinbönder för att dra upp sina vinrankor. Dessutom rättar vi Hitachi och Hyundai och funderar på om den klassiska 60/40-portföljens fallskärm har blivit lite ihålig. Börssurr #115 är serverat.
Nasdaq har varit inne i korrektion, halvledarindex har rasat och AI-favoriterna har fått en rejäl snyting. Ändå nosar Stockholmsbörsen på rekord. Är det ett styrketecken, en lyckad sektorrotation eller bara ännu ett uttryck för börsens outgrundliga optimism? Vi pratar om Microsofts starka rapport, vem som egentligen ska betala AI-kalaset och varför gamla förlorare som Electrolux plötsligt blivit vinnare. Dessutom reder vi ut varför småsparare bör köpa den billigaste Investor-aktien, hur sydkoreanska hushåll lockats in i hävstångs-ETF:er och vad Samsungs köp av schweiziska Polypeptide betyder för Limhamn. Vi drömmer också om börsnoteringar av IKEA, Rolex, Tetra Pak, Lego och Mars. Och så blir det adult content, frimärkesarbitrage vid Riksgränsen, glassinflation, en hårklippning för 1 050 kronor, dinosaurieskelett för 50 miljoner dollar och Odysseus som börstrade. Börsen roterar, gåsen består och Börssurr #114 är serverat.
AI-investeringarna skenar, Google fortsätter att ösa pengar över datacenter och Sydkoreas halvledarexport exploderar. Är vi på väg mot en ny bubbla eller bara början på en trend där allt ska lyfta för att AI leder till ständiga framgångar? Vi tar också upp varför Industrivärden plötsligt handlas till premie, varför breda ETF:er fortfarande är svårslagna trots att de känns tråkiga och om konsumentaktier till slut blivit så ratade att det kanske är dags att titta igen. Dessutom: Rapportsäsongen fortsätter att förbrylla. ABB och Volvo visar fin orderingång, medan Epiroc, Sandvik och Nestlé levererar starkt men straffas av börsen. Samtidigt rusar mindre kvalitetsbolag och frågan väcks om marknaden helt enkelt kräver det omöjliga av storbolagen. Vi pratar om det oväntade vd-avhoppet i Beijer Ref och om gamla vd:ar verkligen ska göra comeback i samma bolag. Och så hinner vi med ett nytt sund på världskartan, kungens oväntade kommentar om tatueringar, frimärken för 22 kronor och varför en kula glass numera känns som en lyxvara. Men varför ignorerar börsen både stigande oljepris och geopolitiska hot? Börsgåsen flyger vidare och Börssurr #113 är serverat.
Henrik Mitelman har hunnit med två vändor till Båstad sedan förra podden och frotterat sig med företagsledare, investerare och andra som försöker förstå vart konjunkturen är på väg. Samtidigt fortsätter rapportsäsongen att bjuda på både glädjeämnen och rejäla kallduschar. Gabriel Mellqvist och Henrik Mitelman surrar om starka rapporter från bland andra ABB, Troax, Inwido och Cloetta, varför byggrelaterade bolag plötsligt ser lite piggare ut och om marknaden redan har vant sig vid höga förväntningar på AI och halvledare. ASML:s prishöjningar, TSMC:s optimism och Lucids ras, som slog ut en hävstångs-ETF, väcker också frågan om ETF-marknaden ibland förstärker svängningarna. Dessutom: ABB köper brittiska Rotork, världsledande på aktuatorer, bankernas ledartröja kanske flyttar från Nordea till SEB, småbolagens kräftgång fortsätter samtidigt som buden duggar tätare och Addnode, Axfood och Ericsson får frågan om marknaden verkligen varit rättvis. Det blir också Båstad som Skånes eget Almedalen, hotell som lever lite för gott på sitt läge, Atlas Copcos okända lillebror Atlas Antibodies, Kevin Warshs kamp mot inflationen, varför Starlink inte ersätter Ericssons mobilnät och hur en linneskjorta för 6 650 kronor plötsligt blev veckans tydligaste inflationssignal.
Börssurr gläds åt ännu en möjlig fredsuppgörelse – men hur länge kan marknaden ignorera världens oro? Henrik Mitelman lugnar nerverna med iskalla bad i Abbekås medan Gabriel Mellqvist summerar Kapitalmarknadsdagarna i Båstad. Castellum hyllas av börsen, men är det nu läge att blicka mot bolag som faktiskt växer sina fastighetsbestånd? Och varför får inte Rutger Arnhult komma på branschens stora högtid? Om detta surras det, liksom om börsmysterier som Electrolux nedgång, vad Ericsson egentligen sysslar med samt om vad ett RAM-minne är. Avsnitt elftioett bjuder också på Bilbo Baggins-surr, ett hjärtsviktsrelaterat börsras och momsen på pizza och grönsaker. Henrik Mitelman och Gabriel Mellqvist surrar om börsen varje fredag, och däremellan med några av Sveriges främsta näringslivsprofiler.
Gabriel Mellqvist och Henrik Mitelman surrar från Cap-Ferrat om ett börshalvår där nästan allt borde ha gått fel, men där marknaden ändå vägrar falla. Semis rusar, Nasdaq firar ett av sina bästa kvartal sedan techbubblan och Investor fortsätter visa varför livet kanske inte behöver vara svårare än att köpa kvalitet och sova gott, åtminstone för aktieägarna. Dessutom blir det guld i rymden, bitcoin under press, Trumps kryptomiljarder, zombie-enhörningar, Castellums affärer, Almedalens rosébudget, Frankrikes AC-krig och frågan om amerikansk optimism alltid slår europeisk oro. Vi hinner också med Verisure, Axfood, Nike och skog som fortsätter växa – även i lågkonjunktur. Nu tar vi helg!
En 25-åring från Malmö blir dollarmiljardär på AI, Almedalen blir Riche i Visby och börsen fortsätter att leta efter nästa stora mirakel. Välkommen till en marknad där passiva inkomster är drömmen, AI är svaret och rymden kanske är den nya höstacken.Gabriel Mellqvist och Henrik Mitelman surrar om Arvid Lunnemark, Anysphere, unga genier, rikedomens märkliga psykologi och varför även dollarmiljardärer kan behöva nya problem. Det blir Almedalen, Båstad, rosé, revisionsdagar, Gotlands BNP och frågan om Sverige har byggt en politisk Kiviks Marknad vid havet.På börsen handlar det om Micron, AI-chips, minnespriser, olja, räntor, Castellums försäljning till Wihlborgs som gör alla till vinnare, H&M:s kamp mot Zara och varför “negativ organisk tillväxt” egentligen bara betyder att man säljer färre prylar.Dessutom: Alan Greenspan återuppstår möjligen som Kevin Warsh, filosofer blir hetare än programmerare, index vinner över nästan alla och en 21-åring på Gotland levererar rymdaktier till den som ändå vill leta nålen.Sommaren är kort, kosmos är stort och månadssparande är grejen för alla som en dag vill leva på passiva inkomster.
Börsen får fred, lägre olja och en centralbankschef som låter som en befriande korsning mellan Alan Greenspan och en visionär AI-evangelist. Kevin Warsh höll sin första presskonferens som Fed-chef och blev genast Henrik Mitelmans nya idol. Fem korta meningar, ingen prognosvurpa och ett tydligt avstånd till makroekonomiska gissningar. Gabriel Mellqvist är mer skeptisk. Precis som Greenspan en gång lät IT lyfta den tänkta produktiviteten, verkar Warsh redo att låta AI göra samma jobb. Samtidigt har börsen gått upp under hela Iran-konflikten, trots notan på över 100 miljarder dollar och en halv procentenhets ränteuppgång. Sell the news, eller bara ännu en anledning att fira? Henrik Mitelman och Gabriel Mellqvist surrar om AI-boomen, stigande amerikanska räntor, SpaceX sanslösa värdering, Ericssons vd-byte och varför Munters hellre vill vara med datacenter än kycklingar. Det blir också private equity-problem vid kaffemaskinen, BMW:s Kina-bekymmer, Skistars kämpande Thulefamiljer, AI som vän till juniorer och småbolag, börsnoterade fotbollslag, Cheesecake Factory, elskotrar, sociala medier för barn och en oväntad lotterivinst i Abbekås. Dessutom: Börssurr är nu Bulgariens sextonde största affärspodd. Hoppet lever. Midsommar också.
Abracadabra! I veckans Börssurr skapar Henrik Mitelman och Gabriel Mellqvist medan de talar, alltså abracadabra. Abracadabra passar bra på en börs där SpaceX ska noteras till ett värde motsvarande 2,5 gånger svensk BNP, och detta utan vinst. Det blir halvledarkollaps, space-feber, AI-nervositet, Trump, olja och inflation som vägrar försvinna. Volvo varnar för högre kostnader, men ser fortsatt efterfrågan, Atlas Copco tuggar vidare och Investor påminner om värdet av långsiktighet. Dessutom: el som ny megatrend, värmepumpar, fastighetsaktier som alla gett upp, serieförvärvare som gör comeback och Sivers som kanske är börsens Romeo och Julia. Till sist: tandkräm, Rafael Nadal, Fredrik Dolk och frågan om det är drömmarna eller taggtrådstuggandet som skapar de stora börsvinnarna. Atlas Copcos vd växte upp i São Paulo och harvade hela vägen till toppen – är det han eller Elon Musk som är rätt förebild?
Sivers Semiconductors rusade 70 procent på en dag när allt AI-relaterat ska upp till rymden. Kanske borde fotbollsklubben AIK bli AI-klubben? Aktien har rusat 75 procent bara i år. Hursomhelst, Gabriel har låtit AI bygga en short-squeeze-portfölj med allt som ska norrut. Henrik ser samtidigt 1999 överallt - Shillerska PE uppe på 40, SpaceX noteras för 1 800 miljarder dollar och Google tar in 80 miljarder i en nyemission, ungefär lika mycket som hela Volvo. Men det finns en viktig skillnad mot dot-com: då var konsumentförtroendet på rekordnivåer. Nu är det sällsynt lågt. Vad betyder det egentligen? Plus: Partners Group stoppar uttag, Atrium Ljungberg gör det igen och Gabriel bekänner att han måste bli bättre på att osa.
Benjamin Dousa köpte sina första aktier som 12-åring med pengarna från majblommor och jultidningar. Aktieintresset är stort. Men som handelsminister valde han att sälja individuella aktier och köper nu bara indexfonder, allt för att slippa motivera varför han tar med det ena eller andra företaget på delegationsresa. I veckans Börssurr sitter Sveriges handelsminister i poddstudion och svarar på frågor som alla undrar över: Hur mår Thulefamiljen egentligen? Är Trump en katastrof eller en välbehövlig väckarklocka för Europa? Och varför har Kista gått från Silicon Valley till spökstad? Vi pratar tullar, Gripen, Kina, frihandel och varför Vietnam växer med 7% och fortfarande tycker att det är en katastrof. Och hur ser Benjamin Dousa egentligen på Riche-vänstern?
Börsen rusar och konsumentförtroendet rasar. Goldman Sachs, Morgan Stanley och Deutsche Bank är alla bullish och tror på S&P 500 på 8 000 vid årets slut. Lättuppnåeligt, om man tror på AI, vinsttillväxt och att Thulefamiljen fortsätter att handla på Amazon trots att de mår dåligt. Eller? I veckans Börssurr reder Henrik och Gabriel ut paradoxen: S&P är redan upp kraftigt i år, EPS-tillväxten spås bli 24% och hälften av den tillväxten ska komma från AI-infrastruktur. Hemma på Stockholmsbörsen plockas Ericsson ut ur Kista, Kinnevik får ny vd och Octave knoppas av från Hexagon och säljs av hårt prövade aktieägare på sekunden. Samtidigt är det Shillerska PE-talet uppe på 40, en nivå vi senast såg strax före dotcom-kollapsen år 2000. Är marknaden klok, euforisk eller båda på en gång?
Kospi upp över 8 procent natten till torsdag, Nikkei upp 3,6 procent och Nvidia rapporterade starkt, men möter de höga förväntningarnas missnöje. Och världens två största börsnoteringar väntar runt hörnet – SpaceX med ett målvärde på 1 750 miljarder dollar och OpenAI som förbereder sin IPO-ansökan inom de närmaste dagarna. Men Gabriel Mellqvist är som vanligt skeptisk. Räntor på 30-åriga amerikanska statsobligationer är på högsta nivån sedan finanskrisen 2007. Trump har inte levererat lägre räntor, inte avslutat kriget i Mellanöstern och inte släppt Epstein-filerna. Börsen bryr sig inte. Den är som Aktiedoggen – rejäl svansviftning när det vankas köttben. Här finns en intressant spänning: börsen prissätter att bolagen ska kunna sänka kostnader dramatiskt med hjälp av AI, medan ekonomkåren är övertygad om att sysselsättningen klarar sig. Två skilda världar, eller två sidor av samma sanning? Ilja Batljan är tillbaka på Stockholmsbörsen – börsen är förlåtande, eller glömsk. Lars Wingerfors är tillbaka med ännu en renodling och Samsung-arbetarna hotade med strejk men lade ner. Sydkorea diskuterar om AI-vinsterna ska fördelas som den norska oljan, och börsen riskerar att bli en slasktratt för vad riskkapitalister inte kan sälja någon annanstans. Lite så går resonemanget denna vecka. Nu tar vi helg!
Halvledarindex upp 68 procent på drygt sex veckor och Magnificent 7 upp 27 procent. Goldman Sachs beskriver en marknad som drivs av AI-eufori med massiva investeringar - och en enorm koncentration till ett fåtal megabolag. Marknaden ”compartmentalizes and moves on”. Henrik Mitelman tror på produktivitetsökningar och Gabriel Mellqvist väntar fortfarande på kraschen. Annat spännande: Sivers räknade om sin redovisning och hittade nya förluster. Fortsättning följer. Nyfosa byter namn till Altra — på italienska betyder det “annan.” Varför ska alla dessa bolag byta namn? Nåväl, Kevin Warsh är ny Fed-chef och äger del i ett kryptabolag och Tele 2 har fått en ny vd. Elhandlarna tror på minst en dubbling av elpriset de kommande fem åren när datacenter driver allt. Är det Fortum man ska äga? Norge fyller år - grattis! Men politiken driver ut företagarna. Trust fund kids på Manhattan klagar på för låg månadsutbetalning. Och Leif Gustafsson, 80 år och aktier för 3,2 miljarder i Nibe, var redan på jobbet klockan sex. Stort reportage om Nibe i veckans Finansmagasinet. Nu tar vi helg!
Glädjeyra på börserna. Halvledarbolagen har gått från 6 till 22 procent av det amerikanska storbolagsindex på ett år. Silex noterades och rusade 150 procent. Sivers fortsätter uppåt dag efter dag. Och Henrik Mitelman känner 1999-vibbar – då gick Stockholmsbörsen upp 84 procent på fem månader. Sedan gick det bara utför. Intrum genomförde en nyemission på 7,5 miljarder kronor. Masih Yazdi hade rätt - alla verktyg låg på bordet. Nu vänder man blad. Berkshire Hathaway sitter på 397 miljarder dollar i kassa och Warren Buffett påminner om att en av nycklarna till framgång är att inte göra någonting. Författaren Peter Bevelin skickar ett mail om problemet som uppstår när alla ska stå på tårna för att se en parad. Om alla gör samma sak finns inga vinnare. Frankrike jobbar 120 timmar mindre än EU-snittet per år och vill fira helg hela maj. Gabriel Mellqvist noterar att vårstädningen på börsen pågår för fullt - Truecaller omstrukturerar, G5 sparkar var femte anställd och FM Matsson läcker. Heja Sverige istället. Europa börjar tröttna på Trump. Och i Saint-Tropez kostar en bryggplats 6 000 euro natten. Nu tar vi helg.
Det är jubileum. Börssurr fyller 100 avsnitt på precis rätt dag – Valborg, kungens födelsedag och halvdag på börsen. Henrik Mitelman sitter i Toscana, Gabriel Mellqvist i Stockholm, och världen levererar som vanligt: superrapporter från ABB, Epiroc och Volvo möter sura förlorare bland konsumentbolag. Latourportföljen har det extra svettigt. Och Finland toppar lycklighetslistan – återigen. Men det stora firandet sker i Stenbecksrummet på Österlånggatan 17 i Gamla stan, där Jan Stenbeck en gång höll till med pyttipanna och nubbe. Med räkor, fisk, tiramisu och husets vita blickar Henrik och Gabriel tillbaka på hundra avsnitt, tjugo månader och en börs som trots allt bara är upp tio procent. Erik Selin förklarar hur man blir brutalt rik. Nalle Wahlroos filosoferar. Masih Yazdi berättar om bankernas dåliga rykte. Och börsen föll – och reste sig – precis som den brukar.Lärdom nummer ett: man blir rik långsamt. Lärdom nummer två: pessimism har högt underhållningssvärde men lågt investeringsvärde. Nu tar vi helg. Avsnitt 101 nästa vecka.
Det är rapportsäsong och superrapporterna avlöser varandra. ABB slår konsensus med råge, Saab imponerar med fantastisk vinst och Nordea är bäst i test. Henrik Mitelman kallar det superrapporter, Gabriel Mellqvist är mer skeptisk. Men har marknaden redan prisat in det mesta? Vad händer härnäst? Henrik modererade Jacob Wallenberg på Studentafton i Lund. En och en halv timme om ägande, ansvar och arv – avslutat med pyttipanna och bearnaisesås som drottning Margrethe påstås ha introducerat. Börssurr drar slutsatsen: man blir rik långsamt. Yazdi-klippet om nischbanker går viralt. Nokia gör comeback. Sivers hetsar taxichaufförer. Norion köper Strand. Kondompriserna väntas skena. Och Gabriel noterar att laxar som fått i sig kokainrester från svenska vattendrag simmar fortare. Nu tar vi helg. Nästa vecka avsnitt 100.
Masih Yazdi lämnade en av Sveriges finaste karriärer – finanschef på SEB, banken från 1856 – för att ta över kassan på ett skuldsatt inkassobolag. Varför? För att det var svårt. “Varför göra något som är möjligt? Det gör ju alla andra.” I detta specialavsnitt reder Yazdi ut myterna om banker och AI. Hans dom är tydlig: konkurrensen i banksektorn är för god för att effektiviseringsvinster ska stanna hos aktieägarna. De konkurreras ut till kunderna. Vinnarna på AI är de som bygger verktygen – inte de som köper dem. Han pratar också öppet om Intrum: skuldsättningen, turnaround-resan mot 2030, och varför aktien är binär – antingen fem gånger uppside eller noll. Och om Iran, om organisk förändring, om att vara vilsen i AI-djungeln trots att man lyssnar på alla poddarna.
Kriget är slut. Eller är det? Oljepriset faller. Eller gör det? Börsen är på all time high. Det vet vi i alla fall. Henrik Mitelman är optimist igen – för nittiosjunde gången, som Gabriel Mellqvist påpekar med ett skratt. Men den här gången känns det annorlunda. Sundet öppnar, centralbankerna höjer inte, räntemarknaden prissätter bort höjningarna och Thulefamiljen vaknar till liv. Webergrillen väntar. Eller sparar de i AI-aktier istället för att rädda sin framtid på arbetsmarknaden? Det är den stora frågan. Sivers Semiconductor rusade trettio procent och omsatte mer än alla andra småbolag tillsammans. Vändningen på småbolag är här – eller är det bara en hajp driven av amerikanska forum à la GameStop? Plejd imponerar igen. Mips kittlar. Dustin bottnar kanske. Karnov är billig om AI inte dödar den. Stegra får Wallenberg som räddare i nöden. Kinnevik skriver ned åttiotre procent. Sagax sänker sina mål. Och Josef Fares spelbolag Hazelight tjänar en miljard. På tisdag får Börssurr en gäst: Masih Yazdi, CFO på Intrum. Avsnitt 98.
Börsen älskar lättnader, även när världen fortfarande står och darrar. I avsnitt 96 av Börssurr sitter Henrik Mitelman i solen i Frankrike och Gabriel Mellqvist i studion och försöker förstå om marknaden faktiskt ser fred – eller bara låtsas. Det blir ett samtal om varför börsen jublar åt minsta lilla andhämtningspaus, trots att oljepriset biter, Hormuz spökar och världen knappast känns tryggare än för sex veckor sedan. Samtidigt finns det ljuspunkter. Konsumenten håller emot, inflationen i Sverige överraskar nedåt, Riksbanken får arbetsro och Atlas Copco seglar åter upp som symbol för hoppfull cyklikalitet. Men ska man äga verkstad, banker, guld, olja – eller bara inse att 60/40-portföljen inte längre är den trygga hamn den en gång var? Dessutom: förnybar energi får ny nerv, Tomra kanske närmar sig revansch, AI-jättarna ser åter intressanta ut och frågan ställs om de stora amerikanska techbolagen helt enkelt kommer äta upp resten. Och så blir det förstås bostadspriser, bankbuketter, private credit och den eviga börssanningen: alla tror något – ingen vet.
När omvärlden skakar är det lätt att tro att allt handlar om geopolitik, olja och tvära kast i sentimentet. Men i veckans Börssurr försöker Henrik Mitelman och Gabriel Mellqvist göra något svårare: hålla två tankar i huvudet samtidigt. Under ytan pågår nämligen något annat också – i svenska aktier, i bankerna, i fastigheterna, i konsumentens humör och kanske till och med i fotbollen. Vi pratar Flat Capitals AI-förvandling som slutade i Klarna, skuld och skandal, om varför investmentbolag älskas medan konglomerat misstros, och om bankaktiernas förträfflighet – sluta gnäll, äg bank! Det blir också EQT som haj bland zombiebolag, Thule och Dometic i ett svajigt konsumentlandskap, namnbyten som varningssignal och en möjlig revansch för svenska fastigheter. Och mitt i allt: ett svenskt fotbollslandslag som påminner om att sentiment faktiskt spelar roll.
I ett specialavsnitt av Börssurr gästar Judith Wolst – AI-nörd, ängelinvesterare, föreläsare och författare – för ett samtal om hur tekniken faktiskt förändrar marknaden. Inte i teorin, utan i portföljen. Det blir ett surr om pingviner, drag 37, gröna svanar och varför vinnarna kanske inte alls bara finns bland amerikanska techjättar, utan lika gärna i hälsa, material, banker och det lilla industribolaget i Solna. Vi pratar om AI som hajp, hot och verktyg – om mjukvarubolag som kan bli popcorn på marknaden, om läkemedelsbolag som springer fortare med AI, och om varför Europa riskerar att stå utan egen intelligens. Dessutom: varför AI-skrivna krönikor luktar ljummet boxvin, varför Gabbe identifierar sig som pingvin nummer 37, och varför framtiden sannolikt blir mycket konstigare än vi tror. Ett avsnitt om pengar, produktivitet, oro, möjligheter – och om att inte stå kvar för länge på isflaket.
Gåsens vattenavstötande fjädrar klarar mycket, men inte olja. Det blir utgångspunkten i veckans Börssurr, där Henrik Mitelman och Gabriel Mellqvist borrar i det som marknaden helst vill slippa ta in: att ett högre oljepris inte bara är ett störningsmoment, utan ett verkligt hot mot både konjunktur, inflation och humör. Börsen studsar hit och dit med – ibland – växande oro för högre transportkostnader, dyrare resor, pressade konsumenter och centralbanker som riskerar att göra om gamla misstag. Men det finns gott hopp – för en dag öppnas det där sundet! Det blir också ett samtal om småbolag som försöker hitta fotfäste, om flygbolag, hotell och staycation-vinnare, om oljebolag som plötsligt värderas som om framtiden tillhör det gamla, och om varför enproduktsbolag ser starka ut – tills modet vänder. Dessutom: släkten på börsen, Kamprads eftermäle, Omni Ekonomis sorti och Gabriels rapport från Arlanda, med London i sikte. Ett avsnitt om marknadens korta minne, oljans långa skugga och varför allt inte bara rinner av.
Det blir ett Börssurr där världen känns ovanligt stor och börsen ovanligt liten. Henrik Mitelman och Gabriel Mellqvist tar sig an den nya oron kring private credit – vad som egentligen är farligt, vad som bara ser farligt ut och varför likviditet plötsligt blivit marknadens finaste ord. Samtidigt blåser det kallt från Mellanöstern när oljepriset stiger, något som paralyserar aktieköpare och skrämmer upp räntehandlare. Dessutom: Dometics utdelningsstopp och börsens märkliga logik, Kinneviks dubbelspark av vd, Sivers som ny meme-aktie, småbolag som kanske äntligen bottnar och bitcoin som uppför sig mindre tokigt än väntat. Det blir också Lundabolag, företagsledare som borde bli partiledare och ett oväntat djupt samtal om semlor och moms. Kort sagt: geopolitik, kreditmarknad, aktier, karisma och kassaregler – i en och samma röra. Som vanligt lite allvar, lite trams och ganska mycket börs.
Hur vågar Gabriel utmana Highwaymen-kunskaperna hos Henrik? Den frågan kom från nästa generation, och därmed var tonen satt. Sedan rullar Börssurr vidare in i en vecka där marknaden beter sig som en tonåring: panik ena dagen, lättnadsrally nästa. Oljepriset har rusat, Hormuzsundet har blivit hela världens geografilektion och räntemarknaden försöker redan prisa in nästa inflationssmäll och därmed räntehöjning. Börssurr fokuserar på 27-åringarna som styr börsens äventyr, pratar om Scandi Standards kycklingar, mjölkpriser och varför fyra av fem stjärnor numera känns som ett personligt angrepp. Det blir ett samtal om småbolag, compounders, Kinneviks bekymmer, blankare, private credit och varför börsen trots allt brukar gå upp så länge det inte är världskrig. Än. Dessutom: norska oljelektioner, gödselaktier som riktiga skitaktier, en vacker avstickare till Hasse Olssons publicistiska eftermäle och en påminnelse om att långsiktighet fortfarande är börsens mest underskattade superkraft.
Mars kommer med krig och spagettidiagram. Riksbanken vill ha en tusenlapp i byrålådan – men vad stoppar man i lådan när världen skakar: kontanter, dollar, bitcoin-koder, guldpellets (som tuggummi fast hårdare) eller kanske silver för byteshandel? Samtidigt flaxar börsgåsen: varannan dag panik, varannan dag hopp. Vi tittar på Sydkorea (minus 11, plus 11), KOSPI-löften och retailflöden som hinner bränna sig. Försvarsvinnare? Saab studsade och Ovzon fick rymdkrigspremie. Och mitt i mörkret: Campari, ölaktier och en oväntad Cloetta-tröst. Men den stora frågan är ändå Thulefamiljen: om AI gör sparpaket till börsfest, köper de Webergrill eller aktier som livlina? Vi pratar Block/Dorsey, framtidsoro, matmomsens år, inflation på 1,7 – och danska förmögenhetsskattefantasier.
Henrik är i Riviera-läge och Gabriel har redan hunnit vara otrogen – med Katrin Kielos och podden Världsekonomin . Bitterheten är varm, som alltid. Sedan drar Börssurr igång på riktigt: på ytan går börsen i sidled, men under huven byter marknaden ledartröja. Mjukvarubolag slaktas i AI-rädsla, samtidigt som verkstad och “riktig ekonomi” plötsligt glänser – traktorer, gruvmaskiner och svenska industrijättar – som om vi var tillbaka i en tid då kassaflöden var sexigt. Men i Stockholm är bredden märkligt frånvarande: storbolagen drar, småbolagsfonder blöder och någon (småspararna?) säljer i en spiral som känns som en fallande kniv. Vi hinner också med veckans stora berättelse: den skönlitterära “Citrini”-dystopin som skakar marknaden med narrativ snarare än nyckeltal – och som får oss att undra om 2026 blir året då historierna styr mer än modellerna. Därifrån: Castellum som säljer kåkar dyrt och köper sig själva billigt, medan andra fastighetsbolag testar märkliga sidospår. Jamie Dimon varnar (igen) för private credit, Novo Nordisk tappar fotfästet (igen) och Gabriel bottenfiskar med darr på rösten: Verisure, Nibe, EQT, Microsoft. Och som alltid: konsumtionen som konjunkturbarometer. 101 kronor för en juice. Northvolt som slöseri-vinnare. Begagnad Hästens som lyx på rea. Europa som revansch – “upp till kamp!” – och tullar som tråkig men nödvändig makroplikt, med Vietnam som oväntad vinnare.
Det börjar med bekräftelse och den där underliga värmen i att se varandra, trots att Gabriel Mellqvist sitter i Lima med exotiska fåglar i bakgrunden och Henrik Mitelman i ett kyligt Stockholm (i Urban Bäckström-studion, inte i Ingves). Och sen: rapportfloden. Rörelserna: Sinch som faller och Truecaller som rasar – och plötsligt blir det existentiellt på riktigt när annan teknik kan äta upp hela Truecallers USP. Det är den där nya typen av börsrisk: inte “lite sämre marginal”, utan algoritmförändring = dödsdom. AI som branschdödare, fast ibland räcker det med ett nytt knapptryck i mobilen. Från tech till fastigheter och till det Gabriel kallar NAV-teater. Corem och Rutger som, i en sektor med stora rabatter och stor skepsis, väljer att låna mer och köpa… bankaktier. Fastighetsbolag som borde köpa tillbaka egna aktier eller sälja alla sina fastigheter (om rabatten nu är “på riktigt”), men som istället delar ut pengar, pratar NAV och hoppas att marknaden ska komma tillbaka.
Vi börjar med att glädjas med familjen Douglas som får 2,5 miljarder i utdelning från Latour. Sedan tar Börssurr ett steg ut i verkligheten där Thule levererar “noll” i organisk tillväxt och ändå belönas som om det vore en revanschturné. “Noll är det nya plus tio”, som Mitelman konstaterar, medan Mellqvist letar tecken på att konsumenten faktiskt vaknar eller vacklar (och får hjälp av Hermès, Kering – och en oväntat dyr elräkning). Rapportsäsongen är i gång: mer ras än rus, slakt i enskilda aktier samtidigt som index gör “all time high”. Vi pratar noteringsbaksmälla (Arctic Falls och Verisure), moral och marknad när lockup-löften bryts i NOBA, och varför förtroende kan vara en bristvara även i en förtroendebransch. Sedan: hundraåriga obligationer, AI-jättarnas capex-race och den kittlande tanken att AI-vinsterna kanske fastnar hos “de fantastiska sju” – medan resten står och tittar på. Vi tar en sväng via Norges bank- och mäklaroffensiv i Sverige, fastighetsaktiernas kyliga mottagande trots glad kreditmarknad, plus en historielektion med Weje Sandén, IT-kraschen och det eviga “this time is different”. Och när du tror att det är slut: en keps med eget namn, tomma bord på Riche – och en ETF i Peru som får allt annat att låta som en dålig idé.
Silvret beter sig som en kryptovaluta på steroider, AI-narrativet slår undan hela sektorer över en natt och rapportperioden bjuder på brutala kursrörelser, trots att index står still. I veckans Börssurr försöker vi reda ut vad som egentligen pågår - och varför marknaden känns både optimistisk och nervös på samma gång. Vi pratar om ädelmetaller som skepnadsbytare, tillväxtbolag som tappar tillväxt (Novo), SaaS-apokalyps, småbolagens svenska kräftgång och varför rapportbesvikelser numera straffas hårdare än någonsin. Malmö hyllas för sin osentimentala inställning, Norge både hoppas på och hånas, och vi får ett nytt kapitel i den eviga historien om hur banker är bäst i världen på att förstöra varumärken.
Det börjar med en svensk flagga i Malmö och slutar med ett murmeldjur i Pennsylvania. Däremellan ryms ungefär hela världsekonomin. I veckans Börssurr hyllas Sverige – inte som idyll, utan som fungerande ekonomisk maskin. Ett näringsliv som levererar, trots starkare krona, trots orolig konsument, trots att världen i övrigt mest verkar bråka med sig själv. Vi pratar handboll och företagsledarskap, ädelmetallrallyn som gått från rim till rimligt galna, Tesla som långsamt vill sluta vara bilbolag och bli något helt annat, samt varför börsen straffar Dometic men kramar verkstad och banker. Guldet glänser, kopparn rusar och Warren Buffetts citat testas mot en marknad som kanske – eller kanske inte – har ändrat karaktär.
Kommer du ihåg Groundhog Day? Den där känslan av att vakna upp i samma nyhetsflöde, samma rapportsäsong, samma Trump-tullar – och ändå blir marknaden… mest lite småfnissig. I veckans Börssurr försöker vi förstå reprisen: Investor pekar ut 2025-vindar som blåser rakt in i 2026, konsumenten skulle ju må bättre (men semlan kostar 62 spänn), och bolagen levererar “bättre marginaler” medan volymerna hostar. Vi dissekerar Trumps mönster: hot, helg, press – och så ett lättnadsrally när “taco” slår till. Samtidigt händer det märkliga: dollarn försvagas även när börsen skakar, pensionsjättar och skandinaver börjar muttra om USA-risk, och Kenneth Rogoff bjuder på tesen att USA är kung över ett mindre kungadöme. Vi hinner också med inne- och utelistor (Grönland, Europa, ESG IRL…), småbolagens tröghet, fastighetsbolag som ratats av börsen men älskas av obligationsmarknaden – och en liten varningsflagga för rekordlåga kreditspreadar. Det blir som vanligt spretigt, mänskligt och lite för ärligt: om oro i kulisserna, om när pengar inte är allt, och om varför vila, semlor och återhämtning ibland är den mest underskattade strategin.
OMXS30 krossar 3 000 för första gången, trots en del oro. Det är som att marknaden har blivit en gås: kortsiktig, självsäker och på gott humör trots att världen bjuder på både Trump–Fed-drama och geopolitiska så kallade utmaningar. Samtidigt finns det många positiva signaler just nu. I veckans Börssurr pratar Henrik Mitelman och Gabriel Mellqvist om varför “Sell America”-rubrikerna inte biter, hur stora förvaltare ändå smyger i sidled, och vad man gör när man plötsligt sitter på “väldigt mycket pengar” och inte vill börja med att kasta sig ut i vinterbadet. Månadssparande på ett nytt sätt avhandlas. Maila gärna era frågor (och era bästa teorier): borssurr@efn.se (ja, utan ö).
Året börjar med champagne, hörlurstrassel och en fråga som ingen vågar svara på när börsen går som bäst: är det här teflon eller är det gås? Henrik Mitelman och Gabriel Mellqvist konstaterar att Stockholmsbörsen plötsligt gör ännu större bolag av storbolag: Atlas och Astra flyger, fastigheter överpresterar, samtidigt som guld och silver också vill upp. Den märkligaste av kombinationer: risk-on och oro i samma andetag. Vi pratar inflation som kom in mjukt (2,1 procent), realränta som fortfarande är negativ och ett Riksbanksbesked som lurar bakom hörnet. Vi bråkar om konsumenten: killgissning mot hemläxa, SkiStar mot bokningsläge – och så får Embracer sin egen likvaka på SEB-seminariet i Köpenhamn. Henrik Mitelman och Gabriel Mellqvist surrar om börsen varje fredag, och däremellan med de främsta svenska näringslivsprofilerna.
Gott nytt börsår! Gabriel fryser och är förkyld på Rivieran, medan Henrik svettas i Singapore – och båda hoppas att raggaranalysen står sig ännu ett år. De tar sats i nyårsröken och pratar om framtidstro kontra magkänsla: ska vi gå från “teflonmarknad” (allt rinner av) till gåsens år 2026 då allt rinner av i repris? Singapore blir ett vykort med hårda regler och stora pengar: talang, family offices och en ekonomi som är urstark. Samtidigt blinkar Shanghai i metaller och Kina i exportflöden. Hemma i Sverige: kronan stark, rapportursäkter och börsvinnare överraskar (Nelly!), medan framtidsbolag visade sig bli baksmälla (Yubico). H&M och Persson-klanen dyker upp som påminnelse om att “tråkigt” ibland är bäst. Vi hinner också med spekulationer med både låg- och högoddsare - Tele2 som köps upp, Saab som faller och Storytel som förvärvas av Spotify, megadeals, geopolitisk risk, Trump-prissättning på benådningar – och Aktiedoggen som firar på tryggt avstånd från nyårsbomberna. Nu tar vi helg! De är goda vänner, men tycker ofta olika. De förenas i sin passion för ekonomi, näringsliv och börs. Henrik Mitelman och Gabriel Mellqvist surrar om börsen varje fredag, och däremellan med de främsta svenska näringslivsprofilerna.